Christina Piper var inte bara Skånes främsta slottsbyggare i början av 1700-talet. Hon var också den första att anlägga stora och påkostade trädgårdar vid de uppförda slotten. De mest väldokumenterade är anläggningarna vid Krageholm och Toppeladugård, som även uppmärksammades av Carl von Linné på hans resa genom Skåne 1749.
Linné besökte Krageholm när trädgården stod i sitt skiraste flor, 30 juni, och beskrev den på följande vis:
Lustträdgården norr om huset var ansenligt stor, fyrkantig, omgiven av dubbla häckar av avenbok, emellan vilka en allé av sköna hästkastanjer liksom täckte gången. Denna trädgård är en av de präktigaste i Skåne med sina sköna ritningar, espaléer, små dvärgaplar, labyrinter, taxpyramider och fontäner.
Linnés teckning av labyrinten i Toppeladugårds trädgård. ”Mitt uti stod ett åttkantigt lusthus, där stolparna eller hörnen voro av vackra lindar, väggarna av klippt almhäck samt under fönstergluggarna Liguster-häckar. Mitt uti huset stod en lind som gjorde taket.”
Trädgården som Christina låtit anlägga vid Toppeladugård imponerade också på Linné som beskrev den som en märkvärdig af skön trädgård uti vilken trädgårdskonsten visat sina prov. Trädgården vid Toppeladugård var anlagd i samma stil som den vid Krageholm, en stort fyrkantigt kvarter omgivet av avenbokshäckar och inom kvarteret förenade planteringen både nöje och nytta.
Linné närde ett särskilt intresse för växter som kunde vara till nytta för landets ekonomi och var mäkta imponerad av trädskolan, vilken han beskrev som vidlyftig, den saknade varken valnötter, persikor, aprikoser eller vinrankor som hade skydd av plank.
Men Linné lät sig också tjusas av Toppeladugårds märkliga och stora labyrint som anlagts i ett utdikat kärr, och gav sig tid att göra en skiss av irrgången som bifogades reserapporten från godset.
Krageholms 300-åriga labyrint av avenbok anlades på Christina Pipers tid. Bilden tagen från labyrintens centrum.
Vid Linnés resa genom Skåne var Christinehof och dess trädgård som anlagts sju år tidigare fortfarande en relativt ny anläggning, kanske var det därför som botanikern inte besökte slottet utan enbart studerade det närbelägna och mer intressanta alunbruket. Så vi får vända oss till andra källor för att få en uppfattning om hur trädgården kan ha sett ut på Christina Pipers tid.Skissen avslöjar att trädgården vid Christinehof var betydligt mindre än anläggningarna vid Krageholm och Toppeladugård. Christinehofs trädgård är en harmonisk och stilenlig barockträdgård anlagd i två avsatser på alla sidor om slottet utom den södra. Vid ungefär samma tid, 1767, har lantmätaren Johan Lawrence Gillberg studerat trädgården och kan rapportera följande:
Omkring Corps de Logien och flyglarna ligger trägården uti 2:ne afsättningar afdelt med qwarter, häckar, Ritningar och Frukteträn, alt omlagt med en hög stenmur. Öster om borggården är en grundmurad Bygnad för trägårdsmästaren…
Barnekows skiss av Toppeladugårds praktfulla trädgård. Labyrinten syns överst i skissen.
Barnekows teckning är enkel men berättar mycket för den som ger sig tid att läsa av skissen. Ta en titt på skissen och tänk dig att du står på uppfarten som leder till slottet:
Som Christinehof kan ha sett ut på 1770-talet. Skiss ur projektarbetet ”Christinehofs Barockträdgård”, Alnarp 1990.
När slottet stod klart 1741 kunde Christina Piper följa siktaxeln från ett fönster på tredje våningen i tre ordnade steg. Först genom barockträdgårdens fyra broderier närmast slottet. Sedan nedför trappan till nästa avsats med åtta kvarter av häckar och fruktträd.
Därefter fortsatte den trettio meter breda siktlinjen 1,5 kilometer genom lövskogen. En utsikt som säkert gav dess skaparinna en tillfredsställande känsla av att hon inte bara lyckats befästa sin maktposition i sydöstra Skåne, hon hade också ordnat upp och bemästrat den omgivande naturen.
Christinehof slott med omgivande trädgårdar och park. Teckning av Adolf Fredrik Barnekow ca 1767.
Adolf Fredrik Barnekow var en duktig amatör inom arkitektur och trädgårdskonst, och anses vara en av de som introducerade den engelska parken i Sverige.
1763 anlade Barnekow trädgården vid Björnstorp, slottet som Christina Piper lät uppföra, anläggningen av den påkostade trädgården ruinerade den passionerade trädgårdsfantasten Barnekow som fick sälja egendomen till familjen Gyllenkrok som än idag äger den.
Krageholm slott, 2016
Christina Piper var inte bara Skånes främsta slottsbyggare i början av 1700-talet. Hon var också den första att anlägga stora och påkostade trädgårdar vid de uppförda slotten. De mest väldokumenterade är anläggningarna vid Krageholm och Toppeladugård, som även uppmärksammades av Carl von Linné på hans resa genom Skåne 1749.
Linné besökte Krageholm när trädgården stod i sitt skiraste flor, 30 juni, och beskrev den på följande vis:
Lustträdgården norr om huset var ansenligt stor, fyrkantig, omgiven av dubbla häckar av avenbok, emellan vilka en allé av sköna hästkastanjer liksom täckte gången. Denna trädgård är en av de präktigaste i Skåne med sina sköna ritningar, espaléer, små dvärgaplar, labyrinter, taxpyramider och fontäner.
Linnés teckning av labyrinten i Toppeladugårds trädgård. ”Mitt uti stod ett åttkantigt lusthus, där stolparna eller hörnen voro av vackra lindar, väggarna av klippt almhäck samt under fönstergluggarna Liguster-häckar. Mitt uti huset stod en lind som gjorde taket.”
Trädgården som Christina låtit anlägga vid Toppeladugård imponerade också på Linné som beskrev den som en märkvärdig af skön trädgård uti vilken trädgårdskonsten visat sina prov. Trädgården vid Toppeladugård var anlagd i samma stil som den vid Krageholm, en stort fyrkantigt kvarter omgivet av avenbokshäckar och inom kvarteret förenade planteringen både nöje och nytta.
Linné närde ett särskilt intresse för växter som kunde vara till nytta för landets ekonomi och var mäkta imponerad av trädskolan, vilken han beskrev som vidlyftig, den saknade varken valnötter, persikor, aprikoser eller vinrankor som hade skydd av plank.
Men Linné lät sig också tjusas av Toppeladugårds märkliga och stora labyrint som anlagts i ett utdikat kärr, och gav sig tid att göra en skiss av irrgången som bifogades reserapporten från godset.
Krageholms 300-åriga labyrint av avenbok anlades på Christina Pipers tid. Bilden tagen från labyrintens centrum.
Vid Linnés resa genom Skåne var Christinehof och dess trädgård som anlagts sju år tidigare fortfarande en relativt ny anläggning, kanske var det därför som botanikern inte besökte slottet utan enbart studerade det närbelägna och mer intressanta alunbruket. Så vi får vända oss till andra källor för att få en uppfattning om hur trädgården kan ha sett ut på Christina Pipers tid.Skissen avslöjar att trädgården vid Christinehof var betydligt mindre än anläggningarna vid Krageholm och Toppeladugård. Christinehofs trädgård är en harmonisk och stilenlig barockträdgård anlagd i två avsatser på alla sidor om slottet utom den södra. Vid ungefär samma tid, 1767, har lantmätaren Johan Lawrence Gillberg studerat trädgården och kan rapportera följande:
Omkring Corps de Logien och flyglarna ligger trägården uti 2:ne afsättningar afdelt med qwarter, häckar, Ritningar och Frukteträn, alt omlagt med en hög stenmur. Öster om borggården är en grundmurad Bygnad för trägårdsmästaren…
Barnekows skiss av Toppeladugårds praktfulla trädgård. Labyrinten syns överst i skissen.
Barnekows teckning är enkel men berättar mycket för den som ger sig tid att läsa av skissen. Ta en titt på skissen och tänk dig att du står på uppfarten som leder till slottet:
Som Christinehof kan ha sett ut på 1770-talet. Skiss ur projektarbetet ”Christinehofs Barockträdgård”, Alnarp 1990.
När slottet stod klart 1741 kunde Christina Piper följa siktaxeln från ett fönster på tredje våningen i tre ordnade steg. Först genom barockträdgårdens fyra broderier närmast slottet. Sedan nedför trappan till nästa avsats med åtta kvarter av häckar och fruktträd.
Därefter fortsatte den trettio meter breda siktlinjen 1,5 kilometer genom lövskogen. En utsikt som säkert gav dess skaparinna en tillfredsställande känsla av att hon inte bara lyckats befästa sin maktposition i sydöstra Skåne, hon hade också ordnat upp och bemästrat den omgivande naturen.
Christinehof slott med omgivande trädgårdar och park. Teckning av Adolf Fredrik Barnekow ca 1767.
Adolf Fredrik Barnekow var en duktig amatör inom arkitektur och trädgårdskonst, och anses vara en av de som introducerade den engelska parken i Sverige.
1763 anlade Barnekow trädgården vid Björnstorp, slottet som Christina Piper lät uppföra, anläggningen av den påkostade trädgården ruinerade den passionerade trädgårdsfantasten Barnekow som fick sälja egendomen till familjen Gyllenkrok som än idag äger den.
Krageholm slott, 2016
